Translate

måndag 9 juli 2012

När man har nått botten finns det bara en väg att gå

Igår var en hemsk dag även om den blev bättre på kvällen. Jag kände det som om jag hade tappat fotfästet helt. Men, det har jag inte. För idag vaknade jag med ett leende på läpparna och har gjort allt för att dagen skulle bli så bra som möjligt. Jag har varit och hälsat på min syster och man och min älskade lille systerson och samlat styrka och även om jag har känt oro så har det inte tagit överhanden eller fördunklat min lycka.

Jag känner mig stark, jag känner mig redo att kämpa. Jag tänker inte falla ner i det svarta hål jag en gång har varit i. Jag har kommit för långt för det. Jag kanske kommer ha dåliga dagar men jag ska banne mig inte låta dem hindra mig att göra det jag vill göra. Från och med nu ska jag satsa 110% på att bli av med ångesten för alltid. Jag ska inte stoppa den från att komma, jag ska bara inte låta den hindra mig och till slut kommer jag inse att det är jag som har makten över den, inte tvärtom. För en sak ångesten inte tänkte på när den kom till mig är att jag är jävligt envis. Det är inte lätt att få mig att lägga mig.

Så ångesten- prepare yourself for the fight of your lifetime.

lördag 7 juli 2012

Hopplösheten

Idag känner jag bara total hopplöshet. Jag mår rent ut sagt skit. Jag somnade med ångest igår, drömde mardrömmar och vaknade med ännu starkare ångest idag. Jag känner mig så maktlös och trött och jag vet ärligt talat inte var jag ska hitta någon glädje och ork just nu. Det känns bara som det går utför igen och ju längre tid det går med att jag mår såhär, ju mer bleknar den glada, friska Emma. ..

söndag 1 juli 2012

Upp och ner

Idag och igår har jag haft riktigt bra dagar. Jag och M har myst och haft det roligt. Bland annat har vi spelat kubb med Anton. Alla var väldigt dåliga men det brukar gå bättre efter några omgångar haha. Innan de här dagarna har jag dock haft en del riktigt dåliga dagar. Jag känner mig räddare och jag tycker återigen att det är obehagligt att åka bort och jag vill helst inte vara ensam. Den här ökade ångesten har kommit väldigt plötsligt och det är svårt att veta vad den beror på men hur som helst är det bara att ta en dag i taget och försöka att inte lägga för mycket värdering i att det är lite sämre nu. Jag hade ju två väldigt bra månader innan det blev dåligt nu så jag vet ju att jag kan må bra. Jag ska bara hitta självförtroendet att jag kan hantera min ångest igen. Det är där nyckeln är.

Kramar Emma

söndag 24 juni 2012

På en ostadig bro

Jag vet att det var sjukt länge sedan jag skrev och jag ber om ursäkt för det. Jag har känt mig tveksam på om jag vill ha kvar bloggen men jag känner trots allt att jag inte är redo att skiljas från den än. Det är mer jag behöver skriva om. Den sista tiden har varit riktigt ostadig för mig. På bara några veckor har jag börjat få flera panikattacker. Det var länge sedan jag hade en panikattack på det sättet. Förut har jag kanske fått en panikattack när jag har gjort något som har varit svårt för mig, men de här panikattackerna känns som om de kom helt utan förvarning och i "trygga" situationer. Det är sjukt jobbigt och det skapar ångest i sig att gå och vara rädd för att få en attack.

Nu över midsommar har jag varit med M i Källsjö. Det har växlat mellan att vara jättejobbigt och att vara riktigt mysigt men jag har klarat det och i det stora hela ser jag det som positivt. Jag åkte iväg dit när jag kände mig ostadig och även om jag hoppades att jag skulle vara ångestfri så var det inget jag kunde förvänta mig. Vi fick en helt underbar kväll på torsdagen tillsammans och gick ner till stranden. Så idylliskt var det. Helt underbart vackert. Här nedan kommer lite bilder från dagarna i Källsjö.
Midsommarkrans

Nere vid stranden, så fint med några som ror också

Vid stranden

Sommar

söndag 10 juni 2012

När det inte blir som man tänkt sig

I flera veckor har jag känt nervositet och olust över att jag skulle jobba igår. Jag kände mig osäker på om jag skulle klara av det med tanke på att jag har känt mig lite sämre de här veckorna. Dessutom var det ett 4-timmarpass och att jag skulle vara ensam över lunchen gjorde inte att det kändes bättre. Men trots det gick jag till jobbet på lördagen och kände mig ovanligt lugn. Jag har helt underbara kollegor och det kändes så bra att komma och jobba. Det var jättemycket folk men jag höll hela tiden fokus och stressade inte upp mig. Jag gick in i personalrummet en gång mellan några kunder och andades några djupa andetag och tog ett glas vatten för jag kände att jag började spänna mig men det tog en halv minut och sedan var jag redo igen. Det var så mycket folk att min kollega inte hann ta en ordentlig lunchrast så jag erbjöd mig att stanna ett tag till, inte för att jag kände att jag var tvungen utan för att jag kände att det fungerade och att jag skulle klara det. Istället för att jobba de 4 timmar som jag fasat så för jobbade jag istället 5 timmar och kände mig hela tiden lugn och harmonisk. Det var roligt att jobba helt enkelt.

Efter träffade jag M och Jonas för en filmkväll och visst var jag trött, men jag kände mig trött på ett skönt sätt, inte utmattad som jag har känt en del tidigare. Vid halv 1 följde jag och M Jonas till bussen och sedan gick vi hem till M igen. Då mötte vi en älg som var ute och sprang över vägen, helt sjukt vad stora djur de är. Jag försökte få en bild men det var alldeles för mörkt, det var ju inte direkt så man gick närmre heller haha.

Idag har varit en slappdag och det förtjänade jag efter gårdagen men nu på kvällen fick jag för mig att träna så jag har kört ett träningspass hemma i rummet med lite improviserade redskap. Mitt rum som jag städade så fint i torsdags är nu dock belamrat med mina "träningsredskap" så det blir lite undanplock innan duschen. Jag ska banne mig ha det fint hela sommaren nu ;)

Hoppas ni har det bra.
Kramar Emma

fredag 8 juni 2012

Förändringar

De sista veckorna har jag känt mig sämre än vad jag har gjort innan. Där jag förut kände att jag hade kontroll över mina känslor känner jag nu att jag inte kan kontrollera. Jag vet att jag mår så mycket bättre nu än vad jag gjorde för ett halvår sedan och det har trots allt gått ganska snabbt. Att få ett litet bakslag efter flera riktigt bra månader kanske inte är så konstigt. Men det är ju så, jag vill bara ha förbättringar - inte negativa förändringar.

Det händer mycket i mitt liv nu. Jag har börjat jobba till viss del igen och jag är ännu närmare att få en lägenhet tillsammans med M. Det är saker jag har velat och fortfarande vill men det är lite läskigt att komma tillbaka och vara "frisk" och göra det alla andra "friska" människor gör. Det är trots allt stora förändringar som blir när man börjar jobba och dessutom ska flytta. Det är nog inte bara jag som känner så och det är antagligen därför jag är extra spänd och sårbar nu. Jag bara hoppas så innerligt att det ska kännas bättre snart och inte gå åt fel håll. Men jag tar en dag i taget, jag kan inte göra mer än det.

Kram Emma

söndag 3 juni 2012

Nattankar

Jag borde ha lagt mig för länge sedan. Jag har haft en hektisk dag och jag är trött men ändå sitter jag fortfarande uppe och tänker. Idag har varit en väldigt bra dag. Jag har varit på ett jättefint dop, jag har jobbat på teatern och jag har varit på en rolig födelsedagsfest men trots det så känner jag mig lite nere. Min vecka har varit sämre än den har varit på länge men det släppte lite på psykodraman i torsdags och både fredagen och idag har ändå varit bra men långt bak ligger en oro och osäkerhet som bildades under de dåliga dagarna i början av veckan.

Jag blir så rädd när jag mår sämre. Det känns som om jag ska falla rätt ner i det mörka hål jag var i ett tag under förra våren. Det känns som att det bara är en tunn hinna till katastrof och att varenda sak jag gör fel kan leda mig rätt ner igen. Jag vet att jag har kommit väldigt långt men det känns som om det bara kan ryckas ur mina händer vilken sekund som helst. Jag klamrar mig fast vid det liv jag har så hårt att jag inte riktigt lever det.
Men jag ska försöka sova nu och tänka på ett av mina absoluta favoritcitat:

Don't be afraid of death, be afriad of the unlived life 

söndag 27 maj 2012

Eufori

Igår kväll vann Loreen hela Eurovision song contest som jag inte tror att så många kunde missa. Det var fantastiskt roligt och välförtjänt! Jag och min syster kom överens om att om Sverige vinner ska vi åka och se nästa års ESC i Stockholm. Nu är det ju iofs inte säkert att det blir Stockholm men var det än blir så är det bara att hålla sitt löfte. Jag hoppas bara jag mår tillräckligt bra, men det får bli mitt mål. Jag SKA åka och se ESC om ett år :)

Bildkälla: http://www.posh24.se

lördag 19 maj 2012

Julstjärna


Inte nog med att mina julstjärnor som jag köpte i november har klarat sig otroligt bra, nu har de börjat få nya skott också. Jag vet inte vad jag har gjort, men de frodas så fint och jag har inte hjärta att slänga dem trots att julen för länge sedan är över. De kanske håller sig till nästa jul? 

Eftersom jag numera är en självutnämnd expert på just julstjärnor ska ni nu få några tips på hur ni håller era julstjärnor fina ända till sommaren. 

- Glöm att vattna dem så de torkar ut helt och börjar sloka 
och dränk dem sedan med ungefär en halv liter vatten.

-Placera blomman i en mörk källare med hög luftfuktighet.

-Lämna dem ifred och låt dem växa. 

fredag 18 maj 2012

Jobb och fotografering

Idag har jag jobbat i smyckesaffären för första gången på väldigt länge och det kändes hur bra som helst. Ett tag i höstas försökte jag börja jobba igen men jag mådde så dåligt, det fungerade inte alls utan drog bara ner mig. Men idag kände jag att det var roligt att jobba och att det verkligen fungerade. Det är en helt underbar känsla. Nu ska jag bara gå försiktigt framåt och inte ta på mig för mycket på en gång. Jag känner att jag lever livet igen. På eftermiddagen var jag och M på stranden och fotograferades av Rebecka. Det var min födelsedagspresent till honom eftersom han fyllde år i onsdags. Mysigt var det, hoppas det blir några fina bilder också :)

I onsdags, på M:s födelsedag, var vi och kollade på en till lägenhet med Elin och Tobias. Den här var jättefin men låg tyvärr lite långt bort. När vi kom hem igen fick vi vara lite barnvakter åt Emanuel för Elin och Tobias skulle titta på en till lägenhet och han tyckte inte att det var så roligt. Han är verkligen så härlig nu, 3 månader gammal och har verkligen kommit igång med att skratta och prata. Finaste bebisen i hela världen <3  När Elin och Tobias kom igen åt i fin middag hos M. Jag och M avslutade sedan kvällen med att kolla på senaste Pirates-filmen. Dagen efter var det lite firande med släkten för M så jag har haft mycket för mig.

Nu ska jag fortsätta en liten stund med pluggandet innan jag lägger mig, det har hamnat lite efter den här veckan. Hoppas ni har det bra.

Kramar Emma